Vi var sju personer som mötte upp vid Myran på kvällen. En frisk men ljummen vind gjorde att det var svårt att höra någon vidare sång från fåglarna i skogen, så vi fokuserade på dammarna och området däromkring. Bland skrattmåsarna hittade vi minst en fjolårsunge med mörkt ändband på stjärten.
Änderna kunde vi också studera bra, med minst ett par bläsänder, tre krickhannar och en -hona, knipor och gräsänder.
Bland vadarna fanns det några tofsvipor och en mindre strandpipare.
Vi gick vägen mellan dammarna för att få en annan vy och bättre ljus. Då lyfte alla måsarna för en brun kärrhökshanne som drog över måskolonin.
Vi kunde också lite svagt höra törnsångare, trädgårdssångare och lövsångare från buskmarkerna mot Högskolan.
Peter Sjö
